| Läsa, skriva och räkna |
| Skrivet av Margaretha Eriksson | |
| 2011-09-26 | |
 Sommaren bjöd på en larmrapport om att svenska elevers förmåga att läsa och räkna har fallit under genomsnittet i en internationell jämförelse. För ingenjörsskrået är det en allvarlig fråga, Sveriges tekniska konkurrenskraft bygger på att vi har välutbildade människor som kan både läsa, skriva och räkna. Hjärnforskaren Martin Ingvar förklarar att en person som kan läsa obehindrat har lättare att ta in ny information och tolka den, dvs att utveckla förmågan till abstrakt tänkande, och tack vare det blir det även lättare att lära sig matematik. Dessutom är lärarna viktiga, engagerade lärare bidrar till att eleverna lär sig mera och bättre, och de har en stark påverkan på slutbetyget visar en omtalad McKinsey-rapport. Men hur går det ihop med dagens lärarstatus? Utbildningen står inte högt i kurs och de kommunala lönerna är inte attraktiva. I Finland som leder kunskapsligan är urvalet av lärarstudenter från de bästa i varje årskull och lärare har bra betalt och högt anseende. I Sverige är det snarare tvärtom, alla som söker kommer in. I slutänden märks i internationell statistik, läs- och räknekunnigheten minskar. Men vad gör det, Komvux räddar den fjärdedel som lämnar grundskolan med ofullständiga betyg, och lappar ihop kunskapen så att de kan komma vidare till högre studier.
För ingenjörer och naturvetare är matematik och fysik grundläggande. Fysik kräver en hög grad av abstrakt tänkande, och upplevs som svårt av många elever. Den som hoppar över fysikkurserna i gymnasiet stänger automatiskt ut sig från ingenjörs- och läkarutbildningar. Då blir det inte många kvar som kan fortsätta utbilda i ämnet och än mindre leda teknisk utveckling. Vad ska vi göra åt denna negativa utveckling? Ingenjörer vet att man för att veta något måste mäta det, och i skolans värld kallas det att sätta betyg, men det får man inte göra hur som helst. I Haninge kommun har man ändå dristat sig till att mäta hur bra barnen läser och räknar redan på lågstadiet, och med hjälp av tydliga mål för läsning och matematik har andelen som klarar matematikproven ökat från cirka 60 procent till 90 procent på 3 år. Det som mäts blir gjort! Rektorn menar att problemet inte är brist på resurser, utan uppmärksamhet på det som är viktigt. Under grundskoletiden ska eleverna få 1490 klocktimmar svenska och 900 klocktimmar matematik, det är knappt en tiondel av 10 000 timmar som krävs för att bli expert på något område! Gör en god gärning - läs och räkna några timmar med dina barn (eller barnbarn)!
Margaretha Eriksson, Den här e-postadressen är skyddad från spam bots, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den
SER-medlem f.d. styrelseledamot. SER-krönika i Elektroniktidningen utgåva 9/2011
|
| < Föregående | Nästa > |
|---|