| IP-TV: så fungerar TV via IP |
| Skrivet av Alexander Witte | |
| 2007-09-11 | |
|
Vår föredragskväll om bredband och dess möjligheter avslutades av Ragnar Kåhre från Aqiro Broadband AB med sitt föredrag om IPTV. TV via IP (Internet Protocol) eller rättare sagt TV via datanätverk har utvecklats sedan länge, bl. a. av Telia. Den praktiska tillämpningen, som provades t. ex. i USA 1996, visade sig dock vara svårare än i teorin. Det är först nu, med tillräcklig bandbredd och datorkraft, som systemet lanseras på bred front. IPTV får inte förväxlas med Internet-TV, som t. ex. Youtube. Skillnaden är ungefär som den mellan standarden för Internet-telefoni, SIP, och det vida kända programmet Skype. TV-signalen är kodad till samma sorts dataström som i det digitala marknätet (DVB-T) eller i digital-TV från satellit (DVB-S). Standarden, kallad DVB-IPI, är under utveckling. DVB (Digital Video Broadcasting) bygger på kodningen MPEG-2 (Moving Picture Experts Group), som krymper dataströmmen från 270 Mbit/s till ungefär 6,5 Mbit/s. Trots komprimeringen är alltså signalen så stor att den tar större delen av bandbredden i kundens internetanslutning. Detta leder till att högst ett program kan överföras till mottagaren. Distribution av dataströmmen sköts av routrar, som placeras i operatörernas stamnät. Dessa routrar skickar med hjälp av protokollet IGMP de olika TV-programmen till varje enskild mottagare. Mottagarens anslutning överför alltså bara ett TV-program. Kryptering sker på DVB-nivå, så att betal-TV kan implementeras på samma sätt som i det digitala marknätet eller vid satellitöverföring. En annan fördel med IPTV är möjligheten att sända ett program explicit till en mottagare, alltså unicast. Dessa explicita program kan vara beställningsvideo (VoD – video on demand), portaltjänster, eller s. k. Catch up TV (tidsförskjuten visning av TV). I långa loppet kan till och med videobandspelaren finnas i nätet. Den stora mängden data som ska överföras leder till olika problem såväl för stadsnäten som för glesbygden. I stadsnäten räcker bandbredden inte till för att erbjuda tjänster från fler än en IPTV-operatör, och i glesbygden är det fortvarande ont om bredband. I framtiden kommer HDTV att kräva ännu mer bandbredd. Alexander Witte, styrelseledamot SER, Den här e-postadressen är skyddad från spam bots, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den |
| < Föregående | Nästa > |
|---|